Demens, en otäck sjukdom

Jag jobbar som sagt på ett demensboende och jag tycker det är en otäck och elak sjukdom utan bot. Så tråkigt att den bara går åt ett håll.

 

 

 

 

 

Demenssjukdomarna räknas globalt till en av de stora folksjukdomarna och ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna. Livsstilsfaktorer och utbildningsnivåer är också starka påverkansfaktorer, vilket gör att risknivåerna i olika delar av världen varierar.

Det går inte att bota en demenssjukdom, utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionshinder som personen drabbas av. Man kan ge symtomlindrande läkemedel för att mildra sjukdomens förlopp och det finns viss möjlighet att behandla så kallade sekundära sjukdomar som kan leda till demens, till exempel alkoholmissbruk och brist på vitamin B12.

Internationellt talar man ofta om äldre och yngre demenssjuka där brytpunkten brukar ligga vid ca 65 års ålder. Unga demenssjuka är i sig ingen stor grupp, mellan fem och sex procent av totalt antal drabbade, men de har ofta en annan och svårare problematik. Förutom att de är i förvärvsarbetande ålder kan de ha försörjningsansvar för barn samt möjligen också ha en partner som är heltidsarbetande. I Sverige beräknas år 2012 ca 9 000 personer vara unga demenssjuka, varav alltså huvuddelen av dem är 60-65 år. I Storbritannien har man nyligen skrivit upp beräkningarna för antalet unga demenssjuka och är procentuellt på ungefär samma nivåer som de svenska beräkningarna. En del kommuner har byggt upp särskilda boenden och dagverksamheter för yngre personer med demenssjukdomar. De vanligaste demenssjukdomarna bland yngre är Alzheimers sjukdom, Frontotemporallobsdemens (pannlobsdemens), alkoholdemens och Lewy Body Demens.

Det finns omkring 100 olika slags diagnoser bland demenssjukdomarna. Ofta brukar man dela in dem i tre huvudgrupper:

  • Primärdegenerativa sjukdomar där patientens hjärnceller börjar dö i onormal omfattning. Exempel på sjukdomar inom denna grupp är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och Lewykroppsdemens.
  • Vaskulär demens eller blodkärlsdemens orsakas av att syretillförseln till hjärnan har strypts, till exempel genom blodproppar eller blödningar. Symptomen uppkommer ofta snabbt, till exempel efter en stroke.
  • Sekundära sjukdomar eller skador som kan, men inte behöver, leda till en demenssjukdom. Det kan handla om effekter efter långvarig alkoholkonsumtion, att en person under lång tid utsatts för vissa lösningsmedel eller tungmetaller, Huntingtons sjukdom (danssjukan) eller lågtryckshydrocefalus.

Det är inte ovanligt att en patient har blandformer, till exempel en kombination av Alzheimers sjukdom och olika vaskulära demenser eller Parkinsons sjukdom i kombination med Lewykroppsdemens.

Människor och i synnerhet äldre kan ofta drabbas ofta av demenslika symptom vid störningar i livet såsom personliga kriser, sömnbrist, vätskebrist, bristande mathållning eller infektioner såsom urinvägsinfektion. Vid en äkta demens finns oftast en sådan så kallad pseudodemens ovanpå den äkta, som orsakas av hjärnskadan. Denna falska demens kan gå tillbaka om exempelvis regelbunden tillsyn leder till bättre kosthållning och förbättrade matvanor. Själva grunddemensen är dock irreparabel.

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *